Max belastning av HEA 220 balk

Även jag sticker in en fråga i denna eminenta tråd

Jag har en del HEA 260 (några 12 m) och 280 (12 m) liggande, min undran är vad för travers man kan få ihop av det?
Tanken är att köpa en beg travers och korta ner så den passar (som på bilden).

Tänkte mig följande, HEA 260 som pelare och HEA 280 liggande ovanpå som traversen får åka på.

Spännvidd ca 10 m, höjd ca 4-4,5 m. Längd 6 m om jag delar HEA 280 på mitten. 12 m om jag skaffar en till HEA 280. Sitter traversräls på den jag har.

Är detta något hyfsat genomförbart, eller ska man sälja detta och börja om från grunden?
Vad kan man få för lyftkapacitet?
Räcker denna info?

Tacksam för svar

Tja, eftersom ingen annan har tagit upp den kastade stafettpinnen så får väl jag göra ett litet försök. Det finns (minst) tre olika beräkningar man måste göra på ett traverssystem:
1. Själva traversbalken med maxlasten som en punktbelastning mitt på. Om du köper färdig traversbalk så är det inga problem då denna redan är beräknad.
2. På de längsgående balkarna med max last i traversen närmast en längsgående balk mitt emellan benen, dvs en punktlast mitt emellan två uppläggningspunkter.
3. På själva pelarna när maxlasten är rakt ovanför.

Sedan ska man ha en massa säkerhetsfaktorer, max nedhäng, tåla dynamiska laster (rörelseenergi) osv.
Men för att över huvud taget kunna göra något med dina siffror så måste du ge i alla fall någon form av information vad du tänkt och vad du önskar. Hur höga blir pelarna, och hur långt mellan dessa har du tänkt?

Spontant så känns HEA260 som kraftigt överdimensionerat. En 5 meterhög pelare som är infäst i både över- och nederkant tål 60 tons tryck med trefaldig säkerhet. Går du ner på 3 meter så tål den 72 ton.

Höjd på pelarna 4-4,5 m. Avstånd mellan dem vet jag inte riktigt, vad rekommenderas tro? Två pelare på 12 m är ju för lite, fyra st då blir det fyra meter mellan dem, kanske räcker med tre till och med.

Jag hade inte tänkt hänga upp hela scanian i den. Men något ton hade den gärna fått lyfta.
Känns lite som att man ska sälja dessa och skaffa mer passande när det blir dags?

Hur stor lyftmöjlighet man än har så kommer man någon gång till punkten att man behöver mer!
Själv letade jag travers på runt ett ton, men eftersom jag snubblade över en på fem ton får jag dimensionera allt efter det.

Om vi börjar med pelarna så hade jag använt fyrkantsrör. Ett 180 mm rör tål 27 ton med trefaldig säkerhet, men sedan krävs det lite snedsträvor och liknande.

En HEA280 i 355-stål tål nästan 12 ton punktbelastning på mitten när den är 12 meter lång, men nerböjningn 130 mm gör den helt oanvändbar för traversändamål. Båda siffrorna utan säkerhetsmarginal.

Nu hoppar jag ner till HEA280 i 275-stål eftersom jag gissar att du inte vet vilken stålkvalité dina balkar har. Sätter du in tre pelare så du får sex meter mellan tål balken fortfarande 18 ton (utan säkerhetsmarginaler) med en nerböjning på 15,8 mm. Om jag inte minns helt fel så låg min 5 tons travers på just HEA280 med sex meters mellanrum mellan uppläggningspunkterna.

Nu är jag inte någon konstruktör, så alla som tittar på siffrorna här ovan får använda dem på eget ansvar efter eget gottfinnande.

Värt att tänka på är att majoriteten här är väl företagare i någon form? När ni tillverkar lyftredskap eller lyftanordningar så ska dessa CE-märkas och beroende på vad det är så ska dessa också eventuellt besiktas.
Visst går det att se mellan fingrarna för en hemmaskruvare och jag bryr mig väl inte om att någon gör något att lyfta med.
Men om det någon gång händer något så ska ni se att försäkringsbolag och myndigheter är rätt oförstående även om ni gjort beräkningar enligt alla konstens regler.
det är vite direkt om myndigheten får vetskap om det.

Har man gjort beräkningarna så kan man sätta dit ce märket samt typskylten också.
http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... FULLTEXT01
Förr så var det 14 dagar att fixa fram dokumentationen efter kontroll...

Min bror skall då tydligen börja med traversberäkningar eftersom beräkningarna han gjort på rör i kärnkraftsverk minskar i omfång....
En kommentar jag hörde var att vid tunga belastningar var det inte punktbelastningen som var problemet utan vridningen i balken som gjorde beräkningen svår.

Själv så lyfter jag inget tungt. Så en 500 kg travers verkade lagom överdimentionerat för min del.
Men nu väger bordsskivan 570kg. Vad saxen under väger gissar jag till 500kg
kompressorhuset som kanske skall hängas upp väger runt 6-700kg.

Problemet med stora leksaker är att de drar till sig andra stora saker.
Det är något magnetiskt över dom.

För övrigt fungerar min travers OK. Men det känns skönt att den är manuell förflyttning (inte motordriven). det underlättar konstruktionen av stolpar och upphängning betydligt.

Det här är en ganska bra video för att få lite förståelse hur balkar reagerar under last.