Hur bocka denna gesim

Ja vad är en gesim till att börja med, det är en ett profilerat listverk som förbinder vägg med tak kan man beskriva det som.
Har ett antal meter som behöver bytas och vill såklart ha alternativ till ev. plåtfirma som vill ta på sig jobbet. Så slänger jag ut frågan här på maskinisten med dess kunskap och finurlighet!

De som sitter där idag är gjorda i 50cm sektioner ungefär och gjorda i bandplåt, gissar på 0,6mm.



Totalhöjd ca 25-30 cm för att få propotionerna.

Hur skulle du gjort för att få till profilen med någorlunda repeterbarhet (då se sitter efter varandra)? Jag har ett par idéer men väntar med dom tills ni fått tänka till och komma med förslag

Eftersom frågan är hur jag hade gjort så är svaret att jag hade tillverkat dem i 1,5 - 2 meter långa delar om huset är rakt, annars kortare. Först hade jag kört de två radierna i en panelvikmaskin, sedan de övriga vinklarna i en kantpress. Enkelt och mycket god repeterbarhet.
Viktigare är nog att få reda på vad du har tillgång till för utrustning. Kanske inte alla som har tillgång till panelvikmaskiner, men (minst) en kantpress borde varje Maskinist ha hemma...
Radierna går givetvis också att köra i kantpress även om det tar lite längre tid. Ju fler bockar per radie desto slätare blir plåten.
Radierna går givetvis också att göra i något primitivt hemmagjort verktyg. Tänk ämnesrör som pressas ner i en U-balk. Jag har en gång tillverkat ett specialverktyg i ek för att göra en djupdragen fläns ner i en plåt.
Har man bara enkla plåtbockningsverktyg med manuella anslag så ordnar man repeterbarheten genom att göra första stället, sedan bockar man samtliga plåtar i detta. Nytt ställ för bock nummer två osv. Om man alltid använder samma kant av plåten som referens så kommer eventuell variation i klippningen att hamna på andra sidan. Den kommer att bli olika lång men övriga ytor blir likadana.

[magloman]

Skapa en under och överdyna med profilen sen pressa ihop.

Eller programmera de olika bockarna och bocka de efter varandra.

Beror på hur många man ska göra.

Om du kompletterar med detaljbilder och ungefärligt årtal för huset samt sätter mått på den fina skissen,
så kan jag säga hur den är gjord och det finns nog ingen anledning att göra den på något annat sätt idag heller.

En rolig utmaning
Nu har jag ingen kantpress men en liten kantvik finns att tillgå.

För minsta möjliga insats vad det gäller att tillverka specialverktyg så hade jag nog själv testat med att avsluta med radierna, dvs först bocka alla hörn och sen bocka radien över en axel med lagom radie. Beroende på hur styv plåten är borde det gå att antingen bara forma plåten för hand över axeln eller så får man lägga lite tid på att bygga någon klamma som håller plåten och ett mothåll att bocka med som lagras i axeln.

Huset är från 1910-1912 så några längre raksträckor är det inte. Som synes behöver vi byta en del av plåten på vissa bitar iaf, Har väl någon gång varit målad med plastfärg då det flagnar tjocka flagor med färg. Sen behövs det lite med fix med fasad och virke men det är en annan historia. Kan väl bara för skojs skull konstatera att virket är tätvuxet vart man än pillar och inget man hittar i bygghandeln idag.

Frågan är hur god repeterbarhet plåtslagaren hade när huset byggdes??? Risken är stor att du behöver göra varje del anpassad till de båda gamla som sitter kvar om du inte byter allt.
Trots att jag är mycket mer bekväm att arbeta med plåt och metall än med trä så kan jag inte släppa tanken på att skulle jag gjort ett sådant jobb hade jag troligen gjort gesimsen i trä...

En träform och göra dem i glasfiberväv och polyester.. Då rostar dom iafa inte

Haha sant, ja viss anpassning lär ju behövas, men tänker att man byter en hel sträckning vid byts isf. Se om Skru'are hittar hit igen.

Jag ska tro att de har bara använt en kantvik och en rundstång för att tillverka de plåtarna. Jag gissar på att det är tillverkat av svartplåt som är linoljad på baksidan och framsidan är målad med mönja och oljefärg.

Jag är böjd (ha ha ha) att hålla med Ivar här, men det kan vara ännu enklare metoder. Min farfar har tillverkat många hundratals meter takrännor, trots att han var snickare, med hjälp av en primitiv trämall och en träklubba.

Haha sant, ja viss anpassning lär ju behövas, men tänker att man byter en hel sträckning vid byts isf. Se om Skru'are hittar hit igen.

Jo då, jag har varit här för att se om det kommer svar på mina frågor.
Men som så ofta är det svårt med det...
2. Tiden har besvarats.
1. Detaljfoton (pl) blev ett. Det visar någonting dolt av effektiv maskering. Det visar en del, men framförallt att frågan är befogad för att minska alternativen. En stålborste och sedan närbilder på skarv och hörn så blir svaret mer distinkt och kort. Går det?
3. Mått är inte besvarat. Åtminstone det minsta måttet vore bra.

Så långt jag fått svar stämmer det mycket väl med vad jag förväntat.

Det blir så mycket snack om det inte bygger på fakta. Jag har blvit restriktiv om TS inte vill sammarbeta, efter lite dåliga erfarenheter vart det leder här på forumet.

Du får ursäkta att jag läŕ mig av erfarenheter - även om det inte gällt dig tidigare.

Fast ska man tolka ts vilja att byta det som att det är hopplöst sönderrostat eller är det bara fult och du vill slippa skrapa eller på annat sätt få de fina?

Beroende på vilket vädersträck så är är det olika hårt åtgånget. Där plåten är frisk i längre sektioner blir det att bevara och måla upp. Sen där plåten i sig är i dåligt skick blir det nytillverkning är min tanke.

Återkommer med mer detaljer, är en bit upp så att säga

Din gesims.
Eftersom du inte lämnar uppgifter så får jag utelämna en del.

Materialet är formatplåt. Troligen vanlig taktäckningsplåt.
Maskiner/utrustning är en enmeters kantmaskin och dito rundmaskin samt en stång.
De kan ha suttit på var sin sida på ett bord där arbetsstänger kan fästas och sticka ut på sidan mellan dem.

Två remsor på några centimeters bredd förses med de mått som skall gälla för knäckningarna.
Med en pryl slår man in markeringarna. De förs sedan över till plåtarnas kanter som får dem synliga på båda sidor.
Antingen rundar man i maskinen eller väntar till sist för att forma dem över stången.
Knäckningarna utförs med noggrannhet, särskilt där återbockning kan ske vid de runda partierna om de formas på stången.
Ändarna kan utformas efter hur man skarvar.

Träunderlaget kan vara spryglar vid skarvarna. Eller längsgående virke eller inbrädning.
Infästning med spik i trappningens horisontella delar eller dolt i skarvar.
Hörnen kan vara flickade ed och lödade på bänken.
Är arbetet noggrant är även baksidan målad.

Måtten är även beroende av tillgängliga maskiner, men även att större inte går att utföra.
Vid tiden fanns både material och utrustning hos byggnadsplåtslagerier och även om det är gjort senare.
Maskiner, material, utförande osv skall passa mot varandra. Det finns ingen anledning att göra annorlunda idag. Ytbehandlingen undantagen.