Förgasare, Walbro WT380, till trimmer Jonsered GT26D (blivande hjärnblödning...)

Klara symptom på nämnda finfilter ovan

Det finns minst ett bakslag i förgasaren, detta har fastnat i öppet läge. När du använder primern så pumpar du bränsle genom förgasaren ut genom returen.

Ja, ska inte det vara den andra "flärpen", inte membranet vid nålen som sitter på motsatt sida? Den är ju utbytt. Den har jag tittat på. Som två små "öron" som fjädrar. Fattar hur det är tänkt att funka. Bensin framåt, örat öppnas med strömmen som kommer. När flödet vänder ska "örat" gå ned mot sätet och förhindra det, eller hur?

Har du tur är det flärp, men troligen hittar du i godset två små hål som det är backslag i. Slkruva av locket som har returslangen, pumpa och se om du hittar hålet det pyser i, använd fingret och simulera backslag så får vi se.

Edit: såg att du hittat sprängskiss, du har med flärp, nr. 3 och 7. Dessa kan du som sagt hitta pressade i godset på någon partner.

.
Vad menas med backslag, i dessa sammanhang?

På en båt med rak propelleraxel är det växellåda med fram, neutral och back.

Är det möjligen backventil som avses? En gummiflärp som tätar mot en plan yta med hål i.

'
Gjorde en skiss på papper för eget bruk. Tänkte jag digitaliserar den och slänger in den här också när man ändå håller på.



En undran jag har är då i fall A) om det verkligen ska passera luft åt BÅDA hållen? Borde det inte slå stopp (backventil) åt endera hållet?

Sen ser jag i inlägg #1 att (A) är koplad till tank och (B) till primern. Är det verkligen rätt?

Tänker på sid 2 i http://www.walbro.com/wp-content/uploads/2016/01/WTseries.pdf. (1) "Fuel inlet"

Får inte riktigt ihop skissen i den tekniska beskrivningen med hur min ser ut.

'
Epilog.

Besökte lokala trädgårdsmaskinsgurun idag och fick domen. Bara att kassera.

Efter att slangar satts på rätt ställe och ny soppa slogs i tanken kunde primern fyllas. Gnista på stiftet kunde säkerställas.
Efterföljande startförsök misslyckades.

Efter kortare inspektion av motorns insida genom tändstiftshålet kunde en tämligen grov repa i cylindern vid insuget konstateras. Utblåset kunde inte inspekteras utan demontering då en kåpa satt i vägen, men han kunde sätta en tunna skit på att det var minst lika stora skador vid utblåset som insuget om inte mer. "Brukar va så", enligt honom. Vidare tyckte han sig känna ett glapp när han tryckte på kolven och höll emot axeln med snörmekanismen. Dåligt lager till veven kanske?

Så.. iväg till tippen.

Men tänker behålla den ett litet tag, ta isär och titta hur det ser ut inuti, alltid kan man lära sig nåt..

Alltid ett nöje att laga isönder!

Forna arbetskamraten hade en metalldetektor,
sista gången den användes kvillrade och pep den i tid och otid...
Tydligen hade den ljugit lite för mycket om metallförekomst i jorden,
så ägaren svingade detektorn i husknuten så plasten yrde som konfetti - "Och det kändes bara bra"
Jag är förvånad att du inte gjort detsamma! Förstår en sån fin sving det blir.......
/Rp

Alltid ett nöje att laga isönder!

-----------------------------------------------------------------------------------

Fast, nja, har ju egentligen inte lagat sönder något i det här fallet ( det har jag tillräckligt i andra fall ). Den gick ju dåligt innan jag fick tag i den. Missbedömde det som ett enkelt fel, dåliga bränsleslangar som utvecklades till en fruktlös jakt i membranförgasarnas värld. Det man kan säga blev tokigt i det här fallet var att jag hann lägga så pass mycket slantar (och tid + resor) på den som jag gjort, ett par 100-lappar lite drygt plus "förbrukningsartiklar" i garaget. Men.. vad är det man brukar säga.. "lärpengar", eller hur?



edit: grammatik

"Grande Finale"

...så ägaren svingade detektorn i husknuten så plasten yrde som konfetti - "Och det kändes bara bra"
Jag är förvånad att du inte gjort detsamma! Förstår en sån fin sving det blir.......
/Rp

Det händer det också lite då och då.. . Men då mest i samband med att jag gör illa mig.

Minns en gång när man förmodligen höll på med någon trilskande mutter i framvagnen på gissningsvis den där Jettan jag hade ett tag. Jag tog i så jag trodde jag skulle få framfall och mitt i maximalt styrkeläge glider hylsan av muttern...
Knogen blöder, det smärtar så håret reser sig från hälen upp till fontanellen. Darrhänt med ångan visslandes ur öronen väcks urtidsmänniskans raseri inom en. Med skyldig hylsa i "fel" hand för mig som högerhänt, marscherar jag med tunga, bestämda steg ut på gårdsplanen. Med nu lätta fjät påbörjas ansatsen och frånstämmet blir perfekt med ingådda arbetsskor. I en testosteronmaximerad slungrörelse hivas hylsan med alla mina cellers inneboende kraft med en projekttilbana som ett befäl på KA1 hade varit nöjd med...
Hade det funnits en sport som hette "kast med liten hylsa i terräng" hade jag nu haft ett ointagligt världsrekord.

Smart manöver? Nej, absolut inte! Rationellt? Nja. Förståeligt? Kanske, under vissa omständigheter. Tillfredsställande? Jaaaaaa, i allra högsta grad!!!

Hehe. Dendär kastsporten har man väl övat på någon gång eller 2.