Forumindex ‹ Maskinforum ‹ Flyg
En annorlunda landning
240 inlägg • Sida 16 av 16
Ja vad gör man med en satellite som inte har något bränsle?
Det beror lite på i vilken bana en satellit flyger. För en satellit som kan komma ivägen för en annan satellit eller kanske ISS måste man genomföra så kallade disposal manoeuvres. För att "flytta" en satellit i rymden behövs bränsle så dessa fall måste man naturligtvis då genomföra innan allt bränsle är slut. Kommunikationssatelliter är ett bra exempel på satelliter som man måste flytta på. Alla kommunikationssatelliter och TV satelliter flyger i princip i samma bana, 36000 km över ekvatorn i en cirkulär bana och flyger därmed lika snabbt som jorden snurrar, d.v.s. satelliten står still om man tittar på den från jorden. Där blir det natruligtvis trångt med tiden och därför måste de bort, oftas till en högre bana.
För XMM är ingenting planerat medan Integral redan har flyttats till en bana där den efter att bränslet är slut kommer att komma in i jordatmosfären och störta på jorden.
Innan satelliter lämnas därhädan, måste de också passiveras så att inga system plötsligt automatiskt startar eller den börjar sända något vilket kan störa andra satelliter.
Det beror lite på i vilken bana en satellit flyger. För en satellit som kan komma ivägen för en annan satellit eller kanske ISS måste man genomföra så kallade disposal manoeuvres. För att "flytta" en satellit i rymden behövs bränsle så dessa fall måste man naturligtvis då genomföra innan allt bränsle är slut. Kommunikationssatelliter är ett bra exempel på satelliter som man måste flytta på. Alla kommunikationssatelliter och TV satelliter flyger i princip i samma bana, 36000 km över ekvatorn i en cirkulär bana och flyger därmed lika snabbt som jorden snurrar, d.v.s. satelliten står still om man tittar på den från jorden. Där blir det natruligtvis trångt med tiden och därför måste de bort, oftas till en högre bana.
För XMM är ingenting planerat medan Integral redan har flyttats till en bana där den efter att bränslet är slut kommer att komma in i jordatmosfären och störta på jorden.
Innan satelliter lämnas därhädan, måste de också passiveras så att inga system plötsligt automatiskt startar eller den börjar sända något vilket kan störa andra satelliter.
7 personer gillar det här inlägget.
@busholle
Nej, inte som jag vet i alla fall men ibland blir de träffade av gammalt satellitskort och meterioiter.
Allt skrot (space debris) förföljs, se till exempel https://www.esa.int/Safety_Security/Spa ... he_numbers , och ibland måste man genomföra så callad avoidance manoeuvres för att undvika att träffas av rymdskrot. Gäller framför allt ISS. För närvarande uppskattas atal skrotdelar till:
Stora delar kan ses med radar, men små delar, d.v.s. mindre än 3 - 4 cm kan vara svåra att se.
Skjuta ner eller sränga satelliter förvärrar situation eftersom det ger upphov till många små skrotdelar som can vara svåra att förfölja.
Nej, inte som jag vet i alla fall men ibland blir de träffade av gammalt satellitskort och meterioiter.
Allt skrot (space debris) förföljs, se till exempel https://www.esa.int/Safety_Security/Spa ... he_numbers , och ibland måste man genomföra så callad avoidance manoeuvres för att undvika att träffas av rymdskrot. Gäller framför allt ISS. För närvarande uppskattas atal skrotdelar till:
- 34 000 delar>10 cm
- 900 000 delar mellan 1 cm och 10 cm
- 128 miljoner delar mellan 1 och 10 mm
Stora delar kan ses med radar, men små delar, d.v.s. mindre än 3 - 4 cm kan vara svåra att se.
Skjuta ner eller sränga satelliter förvärrar situation eftersom det ger upphov till många små skrotdelar som can vara svåra att förfölja.
1 person gillar det här inlägget.
Du har rätt men man vet ju inte alltid vad militären håller på med och bra är det inte för det genererar en hel mängd skrot som kan ge problem för andra bärraketer och satelliter. Om det sker i en låg bana <300-400 km är det inte så faligt för då trillar de ju ner någon gång. Det gör de från högre banor också med det tar då mycket längre tid.
1 person gillar det här inlägget.
Helt off topic men lite intressant i sammanhanget. Hubble är ett av världens mest lyckade vetenskapliga instrument. 2011 fick NASA två "förlegade" satelliter av NRO som helt enkelt blivit föråldrade för deras verksamhet. Inga instrument, bara optiken. Lite annan brännvidd men helt i klass med Hubble kvalitetsmässigt som bara låg och skräpade. Undrar vad militären har för nya grejer som man inte vet om 
https://spacenews.com/nasa-gets-two-mil ... gton-post/
https://en.wikipedia.org/wiki/2012_Nati ... on_to_NASA
https://spacenews.com/nasa-gets-two-mil ... gton-post/
https://en.wikipedia.org/wiki/2012_Nati ... on_to_NASA
Förmodligen har deras nya kameror / teleskop blivit så bra att de kan titta på on-line när du pinkar över grannes staket 
4 personer gillar det här inlägget.
Jag och en polare pratade om denna tråd i kväll och han sa, fråga hur sjutton en styrraket kan fungera i vacuum! Så nu gör jag det. Hur funkar det? 
Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro
Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro
Vad menar du? Du trycker inte mot nånting. Du kastar ut material åt ett håll för att röra dig åt ett annat.
For every action, there is an equal and opposite reaction.
For every action, there is an equal and opposite reaction.
2 personer gillar det här inlägget.
@tortap
Det är helt riktigt, en liten sammanfattning
Som alla andra motorer bränner de alla flesta raketmotorbränsle av något slag. En raketmotor fungerar lite annorlunda än en jetmotor vilken behöver luft för att fungera. En raketmotor har allt den behöver vad som behövs för att bränna bränslet. Det är därför en raketmotor fungerar i rymden där det är vacuum.
Det finns olika sorters raketbränsle:
- solid propellant - fast bränsle
- liquid propellant - flytande bränsle
Ariane 5 använder båda typerna, flytande bränsle till huvudmotorn (i mitten) och en rad raketer med fast bränsle runtomkring. Det är de långa cigarrerna som sitter på sidorna. De flest bärraketer använder en kombination av båda typerna. Fyrverkeriraketer har enbart fast bränsle.
Bränsle till raketmotorer för rymden består i verkligheten av två komponenter, själva bränslet och någon form av syresatt oxidant som behövs för att bränslet skall bränna. Ta ett exempel, bensin skulle inte bränna i rymden eftersom det inte finns någon syrgas. Tar man med sig syrgas och blandar bränslet med detta i brännkammaren bränner det naturligtvis
I rymden finns det ingenting man kan trycka emot. Raketer fungerar enligt Newton's tredje lag:
En raketmotor generar ett gasflöde från förbränningen av bränslet, in princip en massa som kastas ut. Anta att denna massa kastas ut bakåt, raketen får då en fart framåt.
Denna lag fungerar naturligtvis också på jorden. Föreställ er en person som står på en skateboard med en bowlingkula i handen. Kastar han de nu framåt rör sig inte enbart kulan utan också personen på skateboarden. Han kommer nu att röra sig bakåt - en kortare distans än kulan eftersom han är tyngre.
Hade tänkt sätta in lite bilder här, men av någon anledning fungerar det inte sedan igår morse. Den står bara och maler runt när jag trycker på starta. Får se om jag får bukt med problemet någon gång.
Det är helt riktigt, en liten sammanfattning
Som alla andra motorer bränner de alla flesta raketmotorbränsle av något slag. En raketmotor fungerar lite annorlunda än en jetmotor vilken behöver luft för att fungera. En raketmotor har allt den behöver vad som behövs för att bränna bränslet. Det är därför en raketmotor fungerar i rymden där det är vacuum.
Det finns olika sorters raketbränsle:
- solid propellant - fast bränsle
- liquid propellant - flytande bränsle
Ariane 5 använder båda typerna, flytande bränsle till huvudmotorn (i mitten) och en rad raketer med fast bränsle runtomkring. Det är de långa cigarrerna som sitter på sidorna. De flest bärraketer använder en kombination av båda typerna. Fyrverkeriraketer har enbart fast bränsle.
Bränsle till raketmotorer för rymden består i verkligheten av två komponenter, själva bränslet och någon form av syresatt oxidant som behövs för att bränslet skall bränna. Ta ett exempel, bensin skulle inte bränna i rymden eftersom det inte finns någon syrgas. Tar man med sig syrgas och blandar bränslet med detta i brännkammaren bränner det naturligtvis
I rymden finns det ingenting man kan trycka emot. Raketer fungerar enligt Newton's tredje lag:
- För varje aktion, finns det en identisk reaktion i motsatt riktning - Actio et Reactio på latin - eller matematiskt uttryckt
- F A-->B = -F A-->B
En raketmotor generar ett gasflöde från förbränningen av bränslet, in princip en massa som kastas ut. Anta att denna massa kastas ut bakåt, raketen får då en fart framåt.
Denna lag fungerar naturligtvis också på jorden. Föreställ er en person som står på en skateboard med en bowlingkula i handen. Kastar han de nu framåt rör sig inte enbart kulan utan också personen på skateboarden. Han kommer nu att röra sig bakåt - en kortare distans än kulan eftersom han är tyngre.
Hade tänkt sätta in lite bilder här, men av någon anledning fungerar det inte sedan igår morse. Den står bara och maler runt när jag trycker på starta. Får se om jag får bukt med problemet någon gång.
5 personer gillar det här inlägget.
Cacheminnet är tmt. Vad jag observerade var att i en del fall laddades bilden upp men den sista delen av uppladdningen visade bara en roterande bild som aldrig blev färding, se nedan.
Nåja, det verkar i alla fall ha fungerat.
Tllbaka till satelliten, siste steget i vår så kallade re-plenishing (flyttande" av bränslet till huvudtanken) inleddes igår vid 11 tiden på natten. Vi gjorde ju detta för första gången så vi hade lite problem att få upp temperaturen på en av de tre tankarna Tank 2 - Tank 4 men efter lite trixande med PWM modulation for uppvärmningen var vi färdiga i morse vid 5 tiden.
Ett par bilder för att illustrera vad vi gjorde och vad som vi åstadkom
Den här bilden visar hur vi tänkte kontrollera temperature under veckan där langst till vänster var starten i måndags morse och längs till möger i morse klockan 5. Kurvorna visar bara principen och är inte absolut tidsmässigt korrekt eftersom det är något man måste titta på hur systemet reagerar under tiden. Vissa saker går fortare och andra tar mycket längre tid än planerat. Vi styr ju inte temperaturena efter tid utan efter det uppnådda resultatet.
Ta t.ex. TCL kurvan längs upp. Efter att tank har kontrollerats vid hög temperatur (33.3 degC) under en längre tid i mitten (minst 3 timmar men blev 5 timmar) drog vi ner kontrollen kraftigt för en krt tid (ungefär en timma) för att sedan reglera upp den igen. Det var nödvändigt för att förhindra att man skulle få ett under-shoot.
Den undre kurvan visar den Duty Cycle för värmekretsarna vi planderade att använda. Blev i verkligheten något annorlund eftersom systemet inte fungerade exakt så som vi hade antagit.
Den här bilden visar tanktemperaturena som lyckades åstadkomma.
Tank 1 (rött) startade med låg (22 degC) temperatur. Tank 2 (blå), Tank 3 (grön) och Tank 4 (gul) startade där de var med en temperature mellan 27 degC och 32 degC. Vi drog först ner temperaturena pa Tank 2 - Tank 4 till omkring 22 degC. Därefter körde vi upp temperaturen på tank 1 till ungefär 33.3 degC där den stannade under cirka 5 timmar. I och med detta ökade trycket i tank 1 och pressade ut gasen från denna tank in i tankarna 2 - 4. Det finns en bild tidigare i denna post som visar hur tankarna och rörsystemet är uppbyggt. Alla tankar har speciella mekanismer inbyggda som gör att egentligen bara gas kan förflyttas i den felaktiga riktningen (jämför med dioder), d.v.s. från Tank 1 till Tank 2-Tank4.
I går eftermiddag / kväll vände vi på det hela, drog ner temperaturen på Tank 1 och höjde tempreturen på Tank 2 - Tank-4. Trycket sjunker då i Tank 1 medan det går upp i de resterande tankarna och pressar därmed det flytande raketbränslet till tank 1.
Om ni har några frågor fom det hela får ni återkomma men nu skall jag gå och lägga mig, det blev långa dagar och framförallt långa nätter under veckan som gick. Nästa och det sista mötet för den här gången har vi klockan 14:00 idag.
Nåja, det verkar i alla fall ha fungerat.
Tllbaka till satelliten, siste steget i vår så kallade re-plenishing (flyttande" av bränslet till huvudtanken) inleddes igår vid 11 tiden på natten. Vi gjorde ju detta för första gången så vi hade lite problem att få upp temperaturen på en av de tre tankarna Tank 2 - Tank 4 men efter lite trixande med PWM modulation for uppvärmningen var vi färdiga i morse vid 5 tiden.
Ett par bilder för att illustrera vad vi gjorde och vad som vi åstadkom
Den här bilden visar hur vi tänkte kontrollera temperature under veckan där langst till vänster var starten i måndags morse och längs till möger i morse klockan 5. Kurvorna visar bara principen och är inte absolut tidsmässigt korrekt eftersom det är något man måste titta på hur systemet reagerar under tiden. Vissa saker går fortare och andra tar mycket längre tid än planerat. Vi styr ju inte temperaturena efter tid utan efter det uppnådda resultatet.
- TCL Thermal Closed Loop control
- TDC Thermal Duty Cycle control
Ta t.ex. TCL kurvan längs upp. Efter att tank har kontrollerats vid hög temperatur (33.3 degC) under en längre tid i mitten (minst 3 timmar men blev 5 timmar) drog vi ner kontrollen kraftigt för en krt tid (ungefär en timma) för att sedan reglera upp den igen. Det var nödvändigt för att förhindra att man skulle få ett under-shoot.
Den undre kurvan visar den Duty Cycle för värmekretsarna vi planderade att använda. Blev i verkligheten något annorlund eftersom systemet inte fungerade exakt så som vi hade antagit.
Den här bilden visar tanktemperaturena som lyckades åstadkomma.
Tank 1 (rött) startade med låg (22 degC) temperatur. Tank 2 (blå), Tank 3 (grön) och Tank 4 (gul) startade där de var med en temperature mellan 27 degC och 32 degC. Vi drog först ner temperaturena pa Tank 2 - Tank 4 till omkring 22 degC. Därefter körde vi upp temperaturen på tank 1 till ungefär 33.3 degC där den stannade under cirka 5 timmar. I och med detta ökade trycket i tank 1 och pressade ut gasen från denna tank in i tankarna 2 - 4. Det finns en bild tidigare i denna post som visar hur tankarna och rörsystemet är uppbyggt. Alla tankar har speciella mekanismer inbyggda som gör att egentligen bara gas kan förflyttas i den felaktiga riktningen (jämför med dioder), d.v.s. från Tank 1 till Tank 2-Tank4.
I går eftermiddag / kväll vände vi på det hela, drog ner temperaturen på Tank 1 och höjde tempreturen på Tank 2 - Tank-4. Trycket sjunker då i Tank 1 medan det går upp i de resterande tankarna och pressar därmed det flytande raketbränslet till tank 1.
Om ni har några frågor fom det hela får ni återkomma men nu skall jag gå och lägga mig, det blev långa dagar och framförallt långa nätter under veckan som gick. Nästa och det sista mötet för den här gången har vi klockan 14:00 idag.
10 personer gillar det här inlägget.
Fortfarande på väg....https://www.esa.int/Science_Exploration ... ar_Orbiter
Magnifik bild även om den är lite shoppad.
Magnifik bild även om den är lite shoppad.
Inget är så bra att det inte kan förbättras.
Klart jag läser bibeln "Ordspråksboken 21:19"
Klart jag läser bibeln "Ordspråksboken 21:19"
5 personer gillar det här inlägget.