Boeing och Sitkagranen

Hittade av en slump kategorin "Flyg" och började läsa Jansson1's oerhört intressanta tråd om flygplansteknik. Jag är själv ingen pilot men har spakat ett par sportplan under nån minut och jag tror jag nöjer mig med det så här på ålderns höst. Jag själv har förflutet från skog och skogsmaskinsteknik med ett brett allmänintresse för teknik. Så när jag läser Jansson1's tråd så kommer jag osökt in på likheter och olikheter, speciellt i styr och kontrollsystem. Återkommer ev med frågor om detta.

Efter att ha tillbringat helger under ett tiotal år i trakterna på Olympiahalvön så har jag ett flertal gånger stött på historisk information om den berömda Sitka-granen, Picea sitchensis. Fann småningom en koppling till flygplansindustrin i Seattle WA, 150km- 200km sydväst om de gamla urskogarna av Sitka-gran m fl trädarter. Resultatet av min lilla "hobby-forskning" har jag skrivit ner i en "artikel" som finns på denna Google-länk.

//Per A

PS. Jag har flera, 4 st, goda vänner här i staterna som är eller har förflutet som piloter för det största flygbolagen här i USA och ingen av dem hade en susning om den här trädelen av Boeing's historik

Intressant.

Jag uppfattade som att han ändrade stavningen från Böing till Boeing men att det ska uttalas likadant men det gör det väl inte nuförtiden?

Intressant.

Jag uppfattade som att han ändrade stavningen från Böing till Boeing men att det ska uttalas likadant men det gör det väl inte nuförtiden?

Nej, och ÅÄÖ finns inte på de amerikanska "stämbanden", så det kan ha varit en del av anledningen till namnändringen. De allra flesta namn med stavningen "oe" härstämmar i regel från Tyskland eller Österrike, och uttalas idag "Boing" med en diftong dragning mot "oe". Samma sak men namnet "König" vilket stavas "Koenig" och uttalas "Konig" med samma lätta diftongdragning mot "oe". Dock så är svenska namn med ursprungligt "ö" alltid stavat med "o". T ex klädbjässen "Nordstrom"...
Har nån gång sett "oe" skrivas ihop till "œ". Ser även svenska företag på webben som har ett "ö" i namnet och eftersom "ö" inte fungerar så bra i en URL web-adress så ändrar man till "oe", själv tycker jag "o" räcker för så kommer en engelsktalande ändå att uttala det. Går jag på posten här i USA så knappar tjänstemannen in alla "åäö" i paketets adressuppgifter som "aao", och det funkar även på den svenska sidan. Även Google sök tolkar t ex "o", "oe" eller "œ" som "ö" om det känner av att det är ett svenskt ord
En annan anledning är ju att tangentborden på gamla skrivmaskiner, t ex with immigrationsmyndigheten på Ellis Island utanför New York för 100-150 år sedan, inte hade ÅÄÖåäö. Många namn ändrades där vid ankomsten till Nordamerika. Om en immigrant sa att han hette Johansson så kunde officeren säga att "vi har redan haft 3st Johansson idag, du får heta Joansen, Joanson, Johanson eller Johansen".

Ursäkta utvikningen

Et lite sidespor, som ikke har noe med flygplansproduksjon å gjøre, er at vi har plantet mye sitkagran langs vestkysten av Norge. Det ble plantet sitkagran allerede rundt år 1900, men det ble plantet veldig mye sitkagran på 1950 og 1960 tallet. Etter krigen var det brist på bygningsmaterialer i Norge, og det ble satt i gang store progammer for å få plantet mer skog på områder det ikke fantes skog tidligere. Ungene hadde fri fra skolen og gikk rundt og plantet sitkagran. Folk fikk støtte for å plante trær.
Sitkagran ble valgt på grunn av at den tåler vind og salt i luften bedre enn skandinavisk gran. Nå viser studier at den vokser utrolig snabbt:

http://trenytt.no/enorm-forskjell-p%C3% ... anlig-gran
Vestlandsk sitkagran vokser best i Europa

– På tilsvarende voksested i kyststrøk viser feltforsøk at sitka vokser mer enn tre til fem ganger raskere enn bjørk og dobbelt så raskt som vanlig gran, forteller han.

At sitkagran vokser så godt i kyststrøk kommer blant annet av at den er relativ nøysom og at den tåler vind og sjøsprøyt godt. Få arter tåler saltvann og blest så godt som sitkagran, og det var en av årsakene til at sitkagran ble plantet langs kysten under den såkalte skogreisingsperioden mellom 1950 og 1980.

Jeg kommer fra en liten øy ytterst på kysten. For 70 år siden var her nesten ikke trær. Ku og sau beitet i utmarken og spiste opp de små trærne som prøvde seg. Nå har her blitt store sitkagraner.
Enkelte miljøvernere vil fjerne sitkagranen, fordi den er en fremmed art som ikke hører hjemme her. De kaller den for pøbelgran. De får et forklaringsproblem når det blir snakk om at den binder opp dobbelt så mye CO2 som vanlig gran.

Her er noen bilder fra Harøy: Det første bildet er tatt ca år 1900, gården som min oldefar bygde til høyre i bildet. (Gården er fortfarande i slekten)
Det andre bildet er tatt på nesten samme sted, men fotografen har snudd seg mot venstre. Man ser ikke et tre noen steder.
Det tredje bildet er ikke tatt på samme sted, gården ligger til høyre i bildet, så langt bak man kan skimte, men det viser beplantningen med sitkagran som ble gjort på 1960-tallet.

Intressant artikel om Sitkagranen.
Hur är kvaliteten på virket i de norska Sitkagranarna jämfört med de amerikanska.

Hvordan kvaliteten er sammenlignet med de amerikanske vet jeg ikke. Men det har blitt gjort studier her i Norge som sier at man kan bruke samme regler for sortering av trelast av sitka som vanlig gran, men styrken og tettheten er noen prosent lavere enn for vanlig gran.
Det finnes noen pdfer på nettet:

Denne er på 4 sider, summerer opp det meste: http://www.trefokus.no/resources/filer/ ... kagran.pdf
Denne er på 72 sider, mer grundig: http://www.treteknisk.no/resources/file ... ort-70.pdf

[Holger]

Laddar upp dokumenten här

[Jac]

Fula rektanglar med granplanteringar upp på de norske fjellsidene men jag finner ingen bra bild på det nu.

Intressant artikel om Sitkagranen.
Hur är kvaliteten på virket i de norska Sitkagranarna jämfört med de amerikanska.

Den kvalitet med, täta årsringar, rakvuxenhet och kvistfritt virke kan nog inte uppnås med vanlig skogsodling som vi tillämpar idag. Vi ska komma ihåg att den nordamerikanska Sitkagranen var naturligt föryngrad för 400-700 år sedan. Naturlig selection gav möjlighet för de genetiskt starkaste träden att överleva under lång tid. Det högkvalitativa flyplansvirket kom från urgamla 400-500 år gamla träd som var 2-4+ meter grova med årsringar på 0.5-1.0 mm på det yttersta virket

Disse to sitkagranene har jeg saget ned i det siste. Begge to vokste ca 40 meter fra huset på gården til oldefar, og var mellom 45 og 50 år gamle, det var noen årringer som var litt utydelige. Det er klart at får treet vokse i flere hundre år får man en helt annen kvalitet på virket. Sånn som det er nå, så bruker jeg sitkagranen til ved. Det er så langt til sagbruk herfra at det lønner seg ikke, og det er for mye jobb med å bruke kjedesag og såkallat "Alaskan sawmill".

Trondos @ Motorsåg vilken kedja
Trondos @ Motorsåg vilken kedja

Men tilbake til sitkagran og flygplan: Dokumentet ditt om Boeing sin tidlige flyproduksjon var interessant! Der lærte jeg mye nytt!