Plantera gran, maskinellt, ekonomi?

Jag förstår vad Du menar Överlass. Det har tyvärr blivit lite moment 22. Jag håller helt med Dig att betestrycket på vissa håll är för hårt, men det görs nog alldeles för få åtgärder av vissa skogsägare för att anpassa skogsbruket efter verkligheten.
Tyvärr har vi ju ingen flerartsförvaltning för klövvilt att tala om, utan man tittar bara på skador från älg och kronvilt. Min bestämda uppfattning är att då framförallt dovvilt blir talrika i ett område, ökar skador från älg och kronvilt, trots att de ofta är ganska få. Om man minskar antalet dovvilt, samtidigt som man anpassar skogsbruket bättre, så skulle det bli bättre för alla. Tror jag....

Jag tror att du tror rätt Dett är ju det samlade betestrycket som räknas, älgen får ta oförtjänt mycket skit i debatten. Älgens beteshöjd börjar på kanske 50 cm så det är ju dom skadorna som syns, dom mindre hjortdjuren knipsar av ettåriga plantor som dör och gör att det kommer upp för lite plant till älgens höjd.
Jag håller på mycket med sådd av tall, för att få upp riktigt mycket plantor så det finns mat till viltet och finns obetade stammar att röja fram när dom är över älgsäker höjd.
Jag hoppas att debatten om det här mellan skogsbruket och jägare blir mindre polariserad i framtiden för det krävs ansträngningar från båda sidor för att det ska bli bättre.

Om man fortsätter att bara erbjuda 5% tall på älgrestaurangen så tror jag också att tall är svår att få upp. Att skogen inte är fullskiktad nu innebär ju att man kan sträva mot skiktad skog att lämna vidare. Hyggesfritt innebär ju inte röjningsfritt om man vill gynna något eller några trädslag. Alltid bra att läsa på och ha en egen plan.
Ska börja redan nu att hota barnen med att gör ni kalhygge så ska jag spöka för er

Ja det är absolut en bra plan att sträva mot en fullskiktad skog, det svåra är nog att göra det utan att göra allt för stort avkall på produktionen och framförallt då om man vill ha upp något mer ljuskrävande trädslag än gran.
Nej hyggesfritt är inte röjningsfritt men man kan inte få pionjärträd att växa under andra träd, hyggesfritt gynnar i längden sekundärträd som granen.
Vill man få upp skog med pionjärträd i så behöver man få ned ordentligt med ljus på marken, förr skedde det med brand, storm eller ålder nuförtiden sker det med slutavverkning.
Jag är absolut ingen motståndare till hyggesfritt skogsbruk, det har sina för och nackdelar precis som kalhuggning har

Jag tycker Du är klok som en bok Överlass!
Heder åt Dig för Dina metoder. Då kommer frågan som sannolikt är den som avgör: hur mycket mindre avkastning har Du på Din skog jämfört när industiskogsbrukets metoder används? Skiljer det något överhuvudtaget över lång tid?

Tja, jag har väl fått hyfsat svar på mina funderingar, så fortsätt ni gärna prata om hur skogsbruk ska bedrivas. Men en liten tanke dök upp hos mig som tangerar ursprungsfrågan. Övriga trädsorter, både fur och ädelträ som ek och liknande, dessa går väl inte att maskinplantera, eller?

Bra fråga! Och snygg styrning tillbaka...

Tall och gran som är odlad som täckrot inga problem däremot så löv brukar ju odlas som barrot och då går det nog inte med maskin

Jag tycker Du är klok som en bok Överlass!
Heder åt Dig för Dina metoder. Då kommer frågan som sannolikt är den som avgör: hur mycket mindre avkastning har Du på Din skog jämfört när industiskogsbrukets metoder används? Skiljer det något överhuvudtaget över lång tid?

Bolagsskog huggs ofta vid 60-70 år medans privat (bonnskog) ofta huggs runt 90-100år. Blir två omlopp mot tre. Sen vad de blir på totalen är svårt att säga eftersom du även får 3 etableringar/röjningar osv mot 2.

Framförallt så vet vi inte vad som efterfrågas i framtiden.

löv brukar ju odlas som barrot och då går det nog inte med maskin

Det behövs åtminstone en betydligt mer avancerad maskin.

Har sett och planterat täckrot av både björk och lärk utöver tall och gran.

Problemet med björk och lärk är att de är så ojämna, björken varierade från 20-60cm i samma parti. Lärken har spretat nästan lika mycket och jag tror att det är för mycket för att det ska vara vettigt i en maskinell plantering.
Problemet med tall är snarare att plantorna är så vansinnigt små och att de blir så känsliga för planteringsdjupet.

Jag tycker Du är klok som en bok Överlass!
Heder åt Dig för Dina metoder. Då kommer frågan som sannolikt är den som avgör: hur mycket mindre avkastning har Du på Din skog jämfört när industiskogsbrukets metoder används? Skiljer det något överhuvudtaget över lång tid?

Äsch din smickrare!
Ja det är ju ingen lätt fråga men granen har ju setts som det ekonomiskt rätta valet, men i min värld så är det tallen som är det.
Om man klarar sig igenom fasen när viltet kan orsaka skada och fortfarande har obetade stammar kvar så har du en skog som växer lika bra som gran upp på ganska bördiga marker, är stormfastare än gran, är tålig mot röta, inte angrips av barkborre.
Vi har områden på marken med rena granbestånd där röta och barkborre tillslut tvingat fram en avverkning i förtid och det är verkligen inte nån ekonomisk succe.
Det finns numera markberedare med utrustning för att så, vi får hoppas det blir en vanligare metod i framtiden

Ett sådant aggregat körde en entreprenör med här i krokarna förr. Då var det jätte bra på alla vis men idag är används det bara som ett markberedningsagregat. Får inget svar varför mer än att det är jätte bra att marbereda med.

Jag har hört av min virkesköpare att fröna var lite svårdoserade. Blev rätt fort överhängande röjningsbehov, så att säga