hammarens klang har tystnat över torpet
varit en tung vår sommar höst , vintern blir ett helvete med
bästa vännen , enda personen man språka med daglig dax med ,valde och avlsuta sitt liv under våren
bråkar med arbetsförmedlingen , dom är mer upptagna och gnugga i ansiktet att man aldrig har haft ett arbete . att man har vartit på arbetsprövningar och praktik under minst 7 år tycks inte spela nån roll . möte med dom får en begravning och framstå som en munter tillförställning , sen gick en nära vän till bort under hösten
som 30 års present vart man i de närmaste utförsäkrad ifrån försäkringskassan , som de är i dax läget så kommer man och få gå ifrån torp och hem , vart? vem vet , gett bort ena hunn då man inte kan garantera nått längre
finns ett litet glimmer av hopp , men man ska inte tro nått förns de står på pappret , under tia så får man gasa på tills de rasar , bara problematiskt att de känns att raset kommer fortare än papperskvarnen mal , lagerna glöder , oljan kokar vattentempen är på 110 , brant uppförsbacke så de är bara å hålla stumt å hoppas de håller
men jag ska inte klaga finns dom som har de värre än en annan